Det finns dagar då jag tänker mer på henne än på dig
Åh, flashback. Jag vill bara somna om igen. Drömma exakt samma sak igen, eller varför inte fortsättningen? Det var så fint! Jag satt i en sits som jag inte alls är van att sitta i. Verkligen den sitsen som är mest spännande, och då man kämpar som mest. Den som ger en mest glädje när man lyckas. Dock är det också den sitsen som gör mest ont om man skulle misslyckas. Och jag tror att oftast vågar man inte kämpa fullt ut. Inte jag i alla fall. Hur liten bit man väl får av kakan spelar ingen roll. Bara man får smaka lite, bara lite. Det går även jättebra att dela på kakan, eller baka den, eller spara den. Det spelar liksom ingen roll. Bara man får någon slags respons. Och det räcker med den minsta lilla. Hade jag vågat, så hade du varit min nu.
Kommentarer
Trackback
